HillesHögs Bygg AB

Den främsta anledningen till att byta golvkonstruktion eller syllar, är att fel i byggnormen och fel som begåtts under byggtiden. På 60talet och fram tills mitten på 80talet användes olika behandlings metoder på virke. Cuprinol som målats på eller trycks in i virket (tryckimpregnerat) var vanligt förekommande. Även kreosot användes för att ”skydda” virket.

Problemet med de olika behandlingarna är den gas och lukt som den medför. Lukten kan vara mycket framträdande i vissa hus och medför oftast dålig luftkvalitet i hemmen. Ofta är syllen som orsakar luktproblemen tillsynes i bra skick vilket kan verka bra, men problemet är gasbildningen som de olika behandlingsmedlen orsakar.

Krypgrunden från 60-70talet har ofta stora problem med fukt och lukt. Tryckimpregnerat virke och avsaknad av plast mot marken är några exempel på problem. Fuktig luft som luktar smiter upp i bjälklaget och in i bostaden. Då är ett syllbyte enda alternativet för att minska lukt problemet.

Efter att den tryckimpregnerade syllbrädan bytts ut och plast installerats på marken kan man med fördel montera en fläkt i grunden för att skapa ett undertryck. Fläkten skapar undertryck i krypgrunden och istället för att luften från krypgrunden kommer upp i bostaden dras lite varm luft ner från bostaden till krypgrunden.

Uppreglade golv på gjuten betongplatta är vanligt förekommande från 60-70talet. Man sågade till reglar och spånskivor inomhus så sågspån och byggavfall hamnade på betongplattan, sedan rengjordes aldrig betongplattan utan byggdes över med reglar och spånskiva och sågspånet blev kvar under. Det medför att fukt angriper sågspånet och den mikrobiella (mögel) påväxten börjar.

Det finns olika metoder att bygga om en sådan konstruktion. Ett ventilerat golv med platonmatta är ett bra alternativ, ett annat är en så kallad sandwichkonstruktion där man isolerar och gjuter en ny platta ovanpå den befintliga plattan, vid en sådan lösning kan med fördel golvvärme installeras.

Men oavsett vilken metod man bygger upp den nya golvkonstruktionen med måste den gamla plattan rengöras noggrant och fungicidbehandlas.

KP-Cuprinol var en patenterad svensk uppfinning och en paradprodukt för träskyddsindustrin ända fram tills mitten på 1970-talet då rapporter kom att klorfenoler ofta innehåller hälsoskadliga klordioxiner. I samma veva hamnade företaget BT-Kemi, med nära band till KP-Cuprinol, i en omtalad miljöskandal i Teckomatorp. Ämnet användes i stor utsträckning som träskyddsmedel i byggnader under 1970-talet och ofta istället för fuktskydd. När behandlat virke utsätts för fukt kan ämnet genom mikrobiell nedbrytning omvandlas till pentakloranisol. Förekomst av pentakloranisol i inomhusluften är kopplat till att mögellik lukt upplevs. KP Cuprinol innehöll giftet pentaklorfenol (PCP) som med vatten ombildas till pentakloranisol (PCA) som luktar kraftigt och sprids lätt med luften. Kemikalien förbjöds -78 men hade redan använts i väldigt många fastigheter både i syllar och i golvkonstruktioner.

Det finns många skäl till att människor upplever problem i byggnader. Ofta är problemen orsakade av fukt, i luften eller i enskilda byggnadsmaterial. Om fuktkänsliga material felaktigt kombineras med naturligt fuktiga, kan problem uppstå. Exempel på sådana problem är mögelsvampspåväxt på organiska material, såsom trävirke, papp etc. I inomhusmiljön upplever man ofta sådana angrepp som oangenäma avvikande lukter. Dessa biter sig ofta fast i kläder och andra material och avges från detta när man vistas i andra friska miljöer. Oftast känner man lukten tydligast när man stiger in i huset utifrån, sedan vänjer sig näsan snabbt och man får svårt att känna lukten.

Mögelsvampar angriper både tryckimpregnerat och obehandlat virke, bara de rätta förutsättningar, vad gäller bl.a. luftfuktighet och temperatur infinner sig. Virkets hållfasthet sätts dock inte ned, men mögelangreppet kan vara en inkörsport för rötsvampar om virkets fuktstatus är tillräckligt hög. Dessa bryter ned virket och gör att hållfastheten försämras. Rötsvampar angriper inte tryckimpregnerat virke.

Mögelproblem förekommer i lika stor del hos hus grundlagda med uteluftsventilerade kryputrymmen, sk torpargrunder, som i hus med platta-på-mark. Orsakerna till luktproblemen kan dock variera. Tryckimpregnerat virke från 70-talet tex. Andra orsaker till avvikande lukter är emissioner från olika material. Med emissioner menar man att olika kemiska ämnen avges från byggnadsmaterial under speciella omständigheter. Ofta är emissionerna orsakade av för hög fuktighet i kombination med andra omständigheter.